Per och jag hade en relation som kan indelas i tre olika perioder. Den första perioden inleddes sommaren 1975 då vi jobbade på Stockholm Ban med att lasta och lossa postsäckar. Vi upptäckte att vi hade en del gemensamma intressen, bland annat litterära sådana samt nöjet att ibland röka en joint. Det förde till att vi sågs även vid sidan om jobbet. Så småningom gled vi ifrån varandra, men återsågs 1984 på Poppius journalistskola. Det medförde att vi åter kom att umgås under en tid. Sedan följde en lång paus då vi inte sågs på många år. Någon gång efter millennieskiftet fick jag ett vikariat på Aftonbladet, och där fanns Per. Ganska ofta åt vi lunch tillsammans. När jag gick i pension lämnade jag Aftonbladet och vår kontakt upphörde. Många år senare stötte vi samman vid Medborgarplatsen. Jag blev glad över att se honom och frågade om jag fick bjuda på en öl. Det accepterades och vi placerade oss på en restaurang i området. Där blev det mer än ett glas öl. Och så hamnade vi i ett samtal om konflikten Israel–Palestina. Det visade sig att våra uppfattningar kolliderade. Sedan dess har vi inte setts.