Jag brukar inte lyssna på ”Ring P1” i Sveriges radio, men i går hörde jag en del av programmet. Två inslag fick mig att reagera.
Först var det en man som klagade på vad han kallade ”svensk dubbelmoral”. Han gjorde en jämförelse mellan Rysslands annektering av ukrainska områden och Israels annektering av det före detta syriska Golan, och menade att Sverige borde ha infört sanktioner mot Israel på samma sätt som Sverige anslutit sig till sanktionerna mot Ryssland. Det påminde mig om ett besök jag gjorde på en kibbutz i norra Israel intill Golanhöjden i mitten av 90-talet. I kibbutzen fanns en betongbunker som invånarna använt som skyddsrum undan syrisk granatbeskjutning under åren 1948–1967. Det var inte den enda kibbutzen som blev beskjuten, alla israeliska samhällen längs Golan blev beskjutna. Den terrorn upphörde inte förrän israelerna intagit Golan i samband med sexdagarskriget 1967. Därefter har Israel vid flera tillfällen erbjudit Syrien att återlämna ockuperat område mot att man tecknar ett ömsesidigt bindande fredsavtal mellan länderna, vilket Syrien aldrig har accepterat. Det har inte funnits någon anledning för Sverige att införa sanktioner mot Israel på grund av annekteringen av Golan. Det är skillnad mellan de försvarskrig Israel tvingats utkämpa och det angreppskrig som Ryssland bedriver.
Sedan var det en kvinna som ringde och klagade över hur Sveriges Radio i allt större utsträckning ljudlägger program, framför allt med bakgrundsmusik. Hon menade att det inte tillförde något utan snarare störde och försvårade att höra vad som sades. Jag delar helt hennes åsikt. Programmets moderator kunde naturligtvis inte låta bli att säga emot henne, det är ju bland annat det han och andra moderatorer har betalt för att göra. Han tyckte att det inte var mer ljudläggning nu än tidigare. Han kunde inte ha mer fel! Jag minns när Sveriges Radio för några år sedan ändrade Radioteatern till Drama(avdelningen). I samband med det hörde jag den nya chefen för avdelningen (en kvinna naturligtvis, eftersom Sveriges Radio är en av de mest feminiserade institutionerna i landet) intervjuas, och hon beskrev mycket tydligt vilka avsikter hon hade med sitt jobb. Inspiration sa hon sig finna i utvecklingen av radiomediet i USA. Nu har det gått några år, nu märks tydligt hur Sveriges Radio har förändrats. Dramaavdelningens ljudfilosofi fullkomligt dränker både de egna produktionerna och produktioner som kommer från olika bolag som levererar till SR.
Jag överväger att slänga alla mina radioapparater. Inte bara på grund av den ljudläggningshysteri som råder, utan än mer på grund av den massiva vänsterpropaganda som strömmar ur mediet.
