Augustinatt.

Jag befann mig i drömsömnen. Sömlöst hade jag glidit från en dröm till en annan. I verkligheten ackompanjerade Sveriges Radio P2 min dröm med Beethovens tredje symfoni. Den var mig välbekant. I drömmen väntade jag på far i hans lägenhet. Han hade varit utomlands, i Spanien på affärsresa. En spansk tidning låg nedanför brevlådan. Jag bläddrade i den. Såg en bild på en mager kvinna klädd i päls. Läste att hon var sjuksköterska som extraknäckte som hora. Far kom. Han såg allvarlig ut, höll ett papper i handen. Vi lyssnade på den pågående Beethoven-konserten. Jag föreställde mig det gamla LP-omslaget: dirigenten Fritz Kleibers huvud som en skulptur i brons med blå bakgrund och The Concertgebouw orchstra of Amsterdam. Nu fanns även min bror Björn i drömmen. Vi pratade om Eva, vår syster. Det var fars födelsedag. Jag föreslog att vi skulle fira på krogen. Gator i området flimrade förbi i min hjärna; Artillerigatan, Riddargatan, Kaptensgatan; militära beteckningar. Far höll upp en hand med några sedlar. Han hade ont om pengar. Jag sa att jag hade tusen kronor. Var det där jag började vaknade?