torsdag 18 augusti 2016

Minne

En varm augustinatt sov jag utomhus på bryggan vid vattnet, på en tältsäng, nedkrupen i sovsäcken med ögonen öppna mot den stjärnrika rymden. Då och då meteoriter tecknande ljusa streck i den mörka atmosfären. Stilla vågskvalp förstärkt av båthusets akustik. I gryningen såg, förstod och kände jag för första gången att månen var ett klot, ljust gråblått, belyst av den ännu inte synliga solen under horisonten. Den ljuvliga tystnaden, ännu inte störd av tinnitusens ringande brus. Plötsligt, utan att jag märkt övergången, kören av surrande insekter vid solens ankomst.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.